torstai 19. kesäkuuta 2014

Funderingar om trygghet i senior åldern

Kvinnornas beredskapsförbund har börjat med en kampanj som koncentrerar sig på seniorerna.  Att vara trygg och kännas sig trygg i alla åldrar är viktigt.

När man blir äldre blir allt långsammare och styvare. Balansen är lite sämre, ögonen ser lite sämre, öronen hör sämre, minne blir sämre och utseende ändras. Förändringen sker långsamt och man märker det inte själv. Det vät vi alla, barnen blir bara äldre, själv är man sig lik. Förändringar som går åt sämre håll vill man inte godkänna så lätt.
Det som är svårt är att väta när man skall börja byta sina vanor, eller skall man kanske fundera på det hela sitt liv, när jag blir gammal? När man köper sitt egnahemshus köper man det för livet eller skall man flytta därifrån. Hurdant skall hemmet då vara? Detta som exempel.

Många seniorer som har rörelse hinder bor i höghus utan hiss och oftast i översta våningen. De har inte varit ute på många år. Är säkerhetsplanen i skick i husen och någon vät om denna rörelse hämmade människa och kommer ihåg att informera räddningspersonalen om saken då det händer något.

Det står ofta i tidningen om våld mot åldringar, oftast är det anhöriga som är bakom det. Vårt samhälle har blivit snedvridet, alla skall ha mera pengar kosta vad det ville. Inte kan den gamle förstöra de ungas liv genom att göra anmälan. Många seniorer sätter inte så mycket värde på sitt eget liv och hälsa, de har levt sitt liv redan.

Sen finns det en grupp som reser och lever livet ut tar vara på stunden. De är vana vid det och förbereder sig rätt, men kroppen ändras fysiologiskt och klara inte av samma prestationer som tidigare. Det är så viktigt att kunna lyssna på sig själv.

Trygghet är en känsla, man mår bra då man känner sig trygg. Så man kan känna sig trygg på ett farligt ställe då man inte känner igen faran.

Här är lite exempel på saker som seniorerna möter, hemmet är fortfarande det farligaste stället i våra liv. De flesta olyckorna sker i hemmet.

Det som är besvärligt är att veta när det är dags för anhöriga att blanda sig i, speciellt när det gäller barnen, när kan de börja ge råd och stöd.  Min far brukar säga du kommer alltid att vara mitt barn. Det berättar ganska mycket, föräldrarnas uppgift är att uppfostra och stöda barnen. Att byta roll är inte lätt. Man måste klara av att respektera deras liv, deras erfarenhet och deras värden. Fast de har get mycket verktyg till livet så använder vi och plockar med nya och sätter på sidan sådant som inte passar oss själva. Värde saker tar barnen och vuxna ihop med många gånger under barnets uppväxt, ibland har föräldrarna svårt att acceptera barnets val. Hur blir det nu när rollerna byts, vad kan barnet befatta sig i och försöka ändra på. Förstora förändringar påverkar trygghetskänslan. Behärskar senioren dessa förändringar oh passar de hennes/ hans livsstil och tanke värd. Någon vill dö med stövlarna på någon annan vill leva ett långt liv. Vi får inte ta ifrån individens självbestämmande rätt först då senioren konstateras oförmögen till att ta hand om sig själv eller senioren ber själv om hjälp.


Liv Wikström

Suppleant i den regionala förhandlingsgruppen i Nyland